Guide till redovisning av ESG-data och utsläpp av växthusgaser | Microsoft Sustainability

ESG-datahantering syftar på processen att samla in, organisera, analysera och rapportera miljö-, social- och styrningsdata (ESG) inom en organisation. Det säkerställer noggrannheten, integriteten och tillgängligheten för ESG-data, vilket gör det möjligt för organisationer att med tillförsikt mäta sina ESG-resultat, identifiera områden för förbättringar och effektivt kommunicera sina ESG-praxis till intressenter.

ESG-datahantering är en viktig del av företagets ansvar och miljöhållbarhet . Faktum är att många investerare nu använder ESG-kriterier när de analyserar potentiella investeringar.

Miljööverväganden omfattar områden som:

• Minskning av spill
• Vattenbesparing
• Energieffektivitet

Sociala element fokuserar ofta på:

• Principer för mångfald och inkludering
• Säkerhet på arbetsplatsen
• Mänskliga rättigheter och arbetsrelationer

Slutligen omfattar styrning interna principer som:

• Anslagstavlans struktur och mångfald
• Antikorruptionsprinciper
• Chefskompensation

Effektiv ESG-datahantering kan hjälpa organisationer att hantera risker och få effektivitet i verksamheten samtidigt som hållbarhet och företagets ansvarsframsteg. Detta kan förbättra organisationens rykte hos allmänheten och ge dem en konkurrensfördel.

ESG-dataintelligens blir allt viktigare för företag när det gäller att skapa och implementera heltäckande hållbarhetsstrategier. Eftersom ESG-data ger företag en ögonblicksbild av deras prestation och påverkan, kan den hjälpa dem att identifiera risker och möjligheter relaterade till deras verksamhet. Hållbarhetsdata kan vidare användas för att skapa lösningar och hjälpa organisationer att nå netto-noll-utsläpp.

Genom att använda ESG-data i beslutsfattandet kan företag undersöka deras inverkan utöver indikatorer för finansiella resultat. När ESG-faktorer beaktas kan organisationer skapa initiativ för företagsansvar (CRI:er) och formulera affärsplaner som ofta resulterar i mer effektiva resultat med större långsiktigt värde än de som enbart baseras på finansiell prestation.

Till exempel kan analys av ESG-data leda till affärsbeslut som förbättrar den operativa effektiviteten, såsom att effektivisera tillverkningsprocesser eller transportnätverk. Dessutom bidrar investeringar i alternativa energikällor som sol- eller geotermisk kraft till ett betydande värde jämfört med kostnadsbesparingsåtgärder som görs utan hänsyn till miljökonsekvenser, eftersom dessa typer av investeringar skapar varumärkeskapital och samtidigt hanterar risknivåer.
 

Upprätta en ESG-dataintelligensbaslinje med utsläppsredovisning

Att upprätta en ESG-databas kräver noggrann och heltäckande redovisning av utsläpp. Detta är ett viktigt steg för att förstå och minska en organisations miljö- och samhällspåverkan. Att korrekt redovisa utsläpp av växthusgaser kräver att man förstår alla källor till utsläpp som är relaterade till en organisations verksamhet. Vanliga utsläppskällor är:

• Förbränning av fossila bränslen för elektricitet och transporter.
• Ändringar av markanvändning (till exempel omvandling av skog för jordbruksbruk).
• Avfallsproduktion och vattenförbrukning.

När du upprättar en ESG-databaslinje är det också viktigt att identifiera omfattningen av arbetet med redovisning av utsläpp. Till exempel kan organisationer välja att börja med en analys på anläggningsnivå som tar hänsyn till utsläpp av växthusgaser på specifika platser, eller så kan de analysera organisationsövergripande verksamhet på global skala. När omfattningen väl har bestämts innebär nästa steg att samla in, beräkna och registrera hållbarhetsdata för rapportering.

Organisationer kan effektivt mäta och hantera sina utsläpp av växthusgaser, minska sitt koldioxidavtryck och tillhandahålla en ESG-rapport genom att följa dessa åtgärder:

1. Upprätta gränser. Fastställa organisationens gränser för utvärderingen av koldioxidavtryck. Detta omfattar att definiera vilka åtgärder, anläggningar och aktiviteter som ska ingå.
2. Samla in data. Samla in data om energiförbrukning, bränsleanvändning, avfallsgenerering och andra relevanta aktiviteter inom de definierade gränserna. Det kan handla om att granska elräkningar, genomföra undersökningar och använda övervakningssystem.
3. Kategorisera utsläpp. Kategorisera insamlade data i tre omfattningar som definieras av Greenhouse Gas Protocol:
   
   • Omfång 1: Direkta utsläpp från ägda eller kontrollerade källor (till exempel bränsleförbränning på plats och företagsägda fordon).
   • Omfång 2: Indirekta utsläpp från köpt el, värme eller ånga.
   • Omfång 3: Indirekta utsläpp från värdekedjan, inklusive aktiviteter som transport, anskaffning, avfall och anställdas pendling.
     
4. Beräkna utsläpp. Använd lämpliga emissionsfaktorer och beräkningsmetoder för att omvandla insamlade data till utsläpp av växthusgaser. Olika verktyg och lösningar för koldioxidavtryck kan hjälpa till att förenkla denna process.
5. Identifiera utsläppskällor. Analysera de beräknade utsläppsdata för att identifiera de huvudsakliga utsläppskällorna inom organisationen. Dessa kan inkludera energikrävande processer, ineffektiv utrustning eller högemitterande transportmetoder.
6. Ange minskningsmål. Baserat på analysen av utsläppskällor upprättar du minskningsmål för varje utsläppsomfång. Tänk på branschriktmärken, regulatoriska krav och intressenternas förväntningar när du sätter upp mål.
7. Implementera minskningsstrategier. Utveckla och implementera strategier för att uppnå dina mål och minska ditt koldioxidavtryck. Detta kan omfatta energieffektivitetsåtgärder, införande av förnybar energi, förbättringar av koldioxidutsläpp, optimering av försörjningskedjanoptimering av leveranskedjan, medarbetarengagemang och andra initiativ som syftar till att minska utsläpp.
8. Åtgärda och spåra status. Övervaka och spåra regelbundet din organisations utsläpp av växthusgaser för att bedöma framstegen mot minskningsmålen. Detta kan innebära löpande datainsamling, resultatindikatorer och periodiska revisioner. Justera strategier efter behov för att säkerställa kontinuerlig förbättring.
9. Rapportera och kommunicera. Dela din organisations ESG-data, minskningsmål och framsteg med tillsynsmyndigheter och relevanta intressenter – både interna (anställda och ledning) och externa (investerare, kunder och allmänheten) – genom hållbarhetsrapporter, miljörapportering och branschinitiativ.
10. Engagera leverantörer och samarbeta. Engagera leverantörer, kunder och andra partners för att hantera utsläpp över hela värdekedjan. Samarbeta med branschkamrater, delta i branschinitiativ och sök efter extern expertis för att förbättra hållbarhetsarbetet.

Företag som vill förbättra sina hållbarhetsinsatser kan dra stor nytta av att anta en rad bästa praxis för rapportering av ESG. På så vis kan man förbättra kvaliteten och trovärdigheten i sin utsläppsredovisning och hållbarhetsrapportering, visa sitt engagemang för hållbarhet och effektivt nå ut till intressenter.

Genom att använda en rad bästa praxis för hållbarhets- och ESG-rapportering kan organisationer:

1. Utvärdera den miljömässiga och sociala påverkan mer heltäckande, identifiera förbättringsområden och sätta upp meningsfulla hållbarhetsmål.
2. Förbättra företagets rykte och trovärdighet bland intressenter – inklusive investerare, kunder och anställda.
3. Förverkliga möjligheter till kostnadsbesparingar, förbättra den operativa effektiviteten och hantera risker associerade med ESG-faktorer.
4. Driv innovation genom att främja hållbara metoder och uppmuntra utvecklingen av nya produkter och tjänster som ligger i linje med föränderliga marknadskrav och konsumentpreferenser.

Dessutom kan organisationer som är tidiga användare av att samla in ESG-data och rapportera om hållbarhetsframsteg få en konkurrensfördel jämfört med organisationer som tar en "avvaktande" inställning. Genom att positionera sig som ledare inom hållbarhet, skiljer sig tidiga användare ut på marknaden, attraherar samhällsmedvetna investerare och bygger starkare relationer med kunder som prioriterar hållbarhet.

Organisationer som är tidiga användare kan dessutom bidra till att utforma standarderna och ramverken för utsläppsredovisning och hållbarhetsrapportering, vilket potentiellt kan påverka branschpraxis och regleringar. Å andra sidan riskerar organisationer som inte prioriterar sådana insatser att hamna på efterkälken och måste kämpa för att komma ikapp konkurrenterna med växande rapporteringskrav och intressenternas förväntningar, vilket kan skada organisationens rykte.

Använda ESG-standarder och ramverk

Förutom att anta en rad bästa praxis för hållbarhet, kan organisationer också dra nytta av att kombinera ESG-standarder med de dagliga verksamhetsfunktionerna. Det här kan höja ESG-betyget och ge positiva resultat på lång sikt. Till exempel:

• Integrering av ESG-standarder i försörjningskedjan och inköpsprocesserna kan hjälpa organisationer att identifiera hållbara leverantörer, hantera risker och säkerställa rutiner för ansvarsfull anskaffning.
• Att genomföra energieffektiva metoder, minska avfall och optimera resursförbrukningen över hela verksamheten bidrar inte bara till kostnadsbesparingar utan förbättrar även hållbarhetsprestandan.
• Prioritering av ESG-faktorer vid personalhantering (HR) och anställningsförfarande kan locka till sig toppkompetens som stannar kvar, öka medarbetarengagemanget och öka den totala produktiviteten.

Genom att införliva ESG-standarder i produktdesign, utveckling och marknadsföring kan man stärka varumärkets rykte, uppfylla konsumenternas förväntningar och öka kundernas lojalitet.

Även om det är viktigt för att visa hållbarhet och ansvarsfullt företagsbeteende, kan utsläppsredovisning vara en komplex uppgift.

En betydande utmaning är datainsamling och hantering. Utsläppsredovisning kräver att organisationer samlar in stora mängder information från olika källor över sin verksamhet. Att säkerställa noggrannheten och fullständigheten av dessa data kan vara en tidskrävande och resurskrävande uppgift.

När en organisation väl samlar in och analyserar sin ESG-data måste företaget fastställa meningsfulla mål för att driva hållbarhetsframsteg. Det kan dock visa sig vara svårt att hitta den rätta balansen mellan att sätta ambitiösa mål som är i linje med globala hållbarhetsmål och att sätta upp mål som är uppnåbara inom företagets förmåga och resurser.

En annan utmaning är bristen på standardiserade ramverk och rapporteringskrav. Redovisning av växthusgaser utvecklas fortfarande och det finns ingen universellt accepterad standard för mätning och rapportering. Organisationer kan ha svårt att välja lämpliga ramverk och metoder för att bedöma deras ESG-poäng. Dessutom kan rapporteringskraven från olika intressenter variera.

Även om transparens och avslöjande är avgörande för att bygga förtroende och trovärdighet, är det inte lätt att förmedla komplexa data på ett tydligt och begripligt sätt. Organisationer måste översätta djupt teknisk information till meningsfulla insikter och berättelser som resonerar med olika intressentgrupper inklusive investerare, kunder, anställda och samhällen, vilket ytterligare bidrar till komplexiteten i redovisning och rapportering av utsläpp.

Lösningar för redovisning av utsläpp av växthusgaser och ESG-datahantering

Organisationer måste etablera robusta datahanteringsprocesser och investera i lämplig teknik och lösningar för att förbättra sina metoder för hållbarhetsrapportering.

Några exempel på transformationstekniker i detta utrymme inkluderar:

• Datahanterings- och analysverktyg Dessa verktyg hjälper företag att effektivt samla in, integrera och analysera stora volymer ESG-data samtidigt som de förbättrar datanoggrannheten och ger realtidsinsikter.
• Internet of Things (IoT) och sensorteknik – IoT-enheter och sensorer används i allt högre grad för att fånga och övervaka miljödata som energiförbrukning, utsläpp och vattenanvändning i realtid.
• Blockkedjeteknik – Blockchain erbjuder transparens, spårbarhet och oföränderlighet och visar sig vara en värdefull teknik för att förbättra praxis för hållbarhetsrapportering.
• AI-teknik (artificiell intelligens) och maskininlärning (ML) – AI- och ML-teknologier kan analysera stora datamängder, identifiera mönster och generera värdefulla insikter för koldioxidredovisning och ESG-datahantering.
• ESG-rapporteringsprogram – Dedikerade ESG-rapporteringslösningar hjälper organisationer att effektivisera rapporteringen med hjälp av fördefinierade ramverk, datamallar och resultatindikatorer som är skräddarsydda för specifika rapporteringsstandarder.

Utvärdera företagets ESG-databeredskap

Få en tydlig bild av din beredskap för ESG-data genom att svara på frågor om organisationens rapporteringsförmåga, personer och företagskultur samt strategi. Gör Microsoft Sustainability ESG-datautvärderingen och få personlig vägledning om hur du kan driva utvecklingen framåt och öka affärsvärdet.

Upptäck hållbarhetslösningar från Microsoft

Lär dig hur du kan dokumentera, rapportera och minska din miljöpåverkan med Microsoft Sustainability Manager. Utforska dessutom hur Emissions Impact Dashboard kan hjälpa dig att uppskatta dina koldioxidutsläpp – och utsläpp du redan har sparat – relaterade till användningen av Microsoft Azure och Microsoft 365 molntjänster.